"Du vet inte vem jag är, men jag skriver till dig ändå. Jag har ingen annan jag kan prata med. Ingen annan jag kan prata med på riktigt. Bara nån som du kan klara av det jag ska berätta. Bara du kan förstå det som finns bakom mina ögonlock."
Lisen är en tjej som är rädd för nästan allt. Hon är rädd för att hoppa från bassängkanten, är rädd för att prata med nytt folk och hon är rädd för att beställa mat på en restaurang. Men när hon står där på kanten av parkeringshuset så känner hon ingen rädsla. Hon undrar mest hur det känns. Vad är känslan av att hoppa?
Ingrid Olsson har skrivit boken "Känslan av att hoppa" som handlar om en tjej som heter Lisen och hon ska snart ta studenten. Hon pratar knappt med någon annan än sina allra närmsta vänner och föräldrar. Men hon kan ändå inte berätta någonting för dem. Då börjar hon skriva till en kille som gick i hennes skola förut men han tog självmord. Det är bara honom som hon kan skriva till för han visste hur det kändes att må såhär, att inte vilja leva längre. Det är till honom hon kan skriva ut alla sina känslor. När alla på skolan fick reda på att han hade tagit själv mord undrade dom varför och vad han hade för anledningar. Men Lisen tänkte inte så. Hon frågade sig själv varför hon inte har gjort samma sak. Varför inte?
Men överlag så är inte Lisens liv så dåligt, hon har vänner och föräldrar som älskar henne, men ändå så är det något som får henne att stå där på kanten och undra hur det känns att hoppa.
Personligen tyckte jag att det här var en mycket fängslande bok och nästan så fort jag började läsa den ville jag inte lägga den ifrån mig. Språket i "Känslan av att hoppa" är väldigt lätt att förstå, inte några allt för svåra ord. Jag tycker också att man får tänka lite själv i den här boken och när man läser den så börjar man fundera på nästan allt. Jag tror att jag tyckte om "Känslan av att hoppa" särskilt eftersom jag känner igen mig i några meningar och jag tror att den är en som når ut till väldigt många tonåringar för att jag tror att många känner igen sig litegrann i Lisen. Självklart så skulle jag vilja att den skulle vara lite längre eftersom jag tyckte att den var jättebra och jag ville inte att den skulle ta slut.
Jag rekommenderar den här boken till de som är 14-17 år men också äldre. Jag rekommenderar starkt den här boken till människor som antingen vill förstå sig på folk som inte mår bra och inte vill leva längre, eller till dom som mår ungefär som Lisen gör i boken. Jag tror att den här boken skulle hjälpa de personerna som mår så och få dem fundera på om man verkligen vill ta sitt liv.
En av de bästa böckerna jag läst!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar