Den skrattande polisen

Jag har läst boken den skrattande polisen som är skriven av Maj Sjöwall och Per Wahlöö

Jag tycker det här är en av de bästa böckerna jag läst, för att jag älskar när det är spännande son det är i deckare. Derför tycker jag att slutet i boken är det bästa för då blir oftast fallen lösta. Det blir spännande då för att de är massa med tankar inblandad från personerna i boken och sen får man massor med tankar själv som läsare. Det är också en massa personer som är misstänkta och speciellt hos läsaren. Man tänker är det en kille eller tjej som är mördaren, är mördaren lång eller kort, vad är det för någon hud färg, hur gammal är mördare. Helt enkelt hur ser mördaren ut.

Boken är skriven på svenska och författare använder sig av mycket dialoger, skriver vad personerna i boken tänker och vad som händer i boken tex att det hände ett massmord i början av boken och sen så har poliserna försökt att få in tips och tillslut kunna knäcka vem det är som är mördaren till massmordet somhände på en buss. Jag tycker att språket i boken är bra för det gör boken mer spännande, då vill läsaren bara fortsätta och fortsätta läsa boken. Jag gillar också att författaren skriver dej och sej istället för dig och sig. Det är kull för att man har lärt sig att det ska vara sig och dig i hella sitt liv men nu så ser man någon som skriver fel. Det är en polisroman.

Jag tror att bokens budskap är att man inte ska förfölja och trycka på någon person så den känner sig stressad. För då kan konsekvenserna blindorm det vart i boken, att den personen som blir på pressad vill ta sig ut ur den pressen. Då kanske det blir så att man tar till våld eller ännu väre att man mördar personen som pressar på. Då kan det bli så illa att mördaren måste döda flera som är oskyldiga, som det hände i boken tillexempel. Jag ger den här boken 9,5 av 10 för den var lite otydlig och seg i början. Jag rekommendera  också den här boken till folk man behöver inte kanske gilla att läsa för den här boken gör så att du vill läsa.