Jag kom nyss hem, jag hade sällskap med Lina hem från Lillis fest. Det var långt till korsningen då vi gick åt varsitt håll, vi hann prata en del och jag fick veta mycket om henne som jag inte redan visste. Lina tog mig i handen efter festen och höll i den ett tag, jag kände hennes varma hand hårt tryckt mot min, det bubblade så där i magen då. Den här kvällen var magisk. Det var inte riktigt kallt ute, inte riktigt varmt heller. Det blåste, Linas hår fladdrade och en lukt av nytvättat hår kom med vinden. Lina luktade lite som när man går ut på en sommarmorgon, kanske som blommor ibland. När jag är nära henne pulserar mitt hjärta snabbare än vanligt, det liksom pirrar i magen och jag kan inte sluta le. Jag log nog hela vägen hem efter att Lina och jag skiljdes åt förut i korsningen. Hennes utstrålning ger mig en känsla av lycka och jag känner mig som att jag svävar på moln. Vågar jag berätta för Lina att jag gillar henne mer än en vän, hur jag verkligen känner? Kanske känner hon inte på samma sätt som jag, skulle jag ringa? Säga det rakt till henne och skämmas ihjäl? Vi brukar prata i skolan, fast det är inte samma sak som när vi är ensamma. I skolan så står alltid Thea, Malin och Carro som är några tjejer i Linas klass som inte verkar gilla mig speciellt mycket och när de ser oss höjer de ögonbrynen och spänner sina blickar i oss. Lina verkar inte bry sig, hon är så härlig. Låt Lina känna likadant som jag.
Nora
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar